Jag tycker självklart det är jättetrevligt att få en kram, det är inte det jag menar. Men varför ska alla personer nuförtiden hälsa genom att kramas? Trodde det tillhörde fjortisstadiet, då det kramades hej vilt så fort man möttes i korridoren eller ute på gatan, helst 20 gånger/dag.

Men nu är detta fenomen inte längre begränsat till en viss ålder, utan nu ska även "vuxna" personer kramas. Återigen, självklart har jag inget emot att få en kram av en nära vän när man träffas, men då kan man väl vara överens om hur hälsningsfrasen ska se ut redan i förväg. "Kramstadiet" har gått mig helt förbi och när man åker bort eller får gäster räcker jag alltid fint fram handen för att hälsa. Men då öppnar istället den andre famnen och bjuder på värsta kramen. Jaha, pinsamt och tafatt blir det där jag står med min utsträckta hand och hela bemötandet blir så konstigt.

Vissa personer i min släkt har jag börjat memorera som hälsar med en kram, t.ex. min 14-åriga kusin och min farbror så där struntar jag numera i att slänga fram näven. Men när mina föräldrar fyller år och deras vänner kommer och nu helt plötsligt har börjat hälsa på varandra genom att krams blir jag fruktansvärt förvirrad. Vad är grejen!?

Nä, fram för ett ordentligt handslag och en nigning säger jag!