Fotboll, partaj och krig
Vilket jäkla sjöslag det blev igår. Fy fan!
Fotbollsturnering hela dagen i stekande sol. Vi hejade och tjoade fram vårt lag till final, men som vanligt stupade vi och blev 2:a. I år igen, trots att vi alltid är det bästa laget. När matcherna var spelade begav vi oss hemåt för att snabbt byta om och ladda kylväskorna för att återvända en timme senare för festen. Tidigare år har alla fokuserat på att vinna och bli regerande mästare, men sedan förra året ligger fokuset på festen.
Vilken kväll. Jag vet inte hur jag lyckades ta mig hem på en cykel utan lyse mitt i natten, jag vet bara att jag tillsist låg på rygg nere i korsningen med cykeln över mig och en ångerfull person sidan om mig som bad om förlåtelse. Ett internt krig har pågått i 10 år mellan mig och en viss person, och så fort vi kommer i kontakt med grädde väcks känslorna till liv. Jag är omedveten om vad som hände igår och känner mig helt oskyldig, plötsligt hade jag bara en hel skål med grädde insmetad i ansiktet och håret. Där tog min kväll slut. Jag luktade sur ko och blev så förbannad, och jag kan säga att jag inte alls uppskattade det.
Tydligen blev hans agerande inte så populärt på hemmafronten heller så när jag kom hem så stod han som sagt där i korsningen för att be om förlåtelse. Han hade cyklat hem tidigare men tydligen fått order om att cykla tillbaka och be mig om förlåtelse. Jag sa att jag aldrig kommer att förlåta honom. Kriget pågår.