Sanningar om mitt förfall
Jag är sportlovsbarnvakt och det är väl ingen hemlighet att man får reda på en del sanningar av töserna.
Imorse stod jag och kammade håret och plattade till luggen lite:
- Var ska du Sandra?
- Jag ska ingenstans.
- Jo, säg! Var ska du?
- Vaddå? Jag ska ingenstans.
- Men var ska du åka!? Ska du på fest?
- Nä jag ska inte på fest, jag ska bara vara hemma med er.
- Men varför gör du dig fin?
Vill pointera att jag bara kammande håret! Det är ett bevis på att jag ser väldigt skabbig ut när jag går hemma och att det blir en hel sensation av att jag bara kammar mig!
Det var som när jag var liten och alltid frågade "Ska vi på fest?" när pappa duschade. Eftersom han duschade på jobbet varje dag så var det väldigt ovanligt att han duschade hemma, oftast bara när vi skulle iväg någonstans på helgen. Men det lät lite illa när jag sa det, som om han i princip aldrig duschade.