Hösten är här
2007-09-01 | 10:44:46
Publicerat i: Vardagen
Jag har vänt blad i kalendern. Den 1 september står det, och jag har lite svårt att förstå att sommaren definitivt är slut och hösten på antågande.
Jag fjällar på armen och benen och den lilla uns av solbränna jag skaffat mig trillar nu så sakta av. Ute skiner solen och genom fönstret ser det ut att vara riktigt fint väder.
Här sitter jag med mina tankar tillbaka på sommaren.
Sommaren började tungt med gräl och sura miner och en tid där tiga var lag. Konstaterade att det inte var den bästa taktiken, och ångrade att jag inte valde en annan väg. Samtidigt tror jag det var bra för oss att tömma ventilerna och släppa ut allt gammalt groll och börja på nytt, en form av försenad vårstädning.
Vädret behöver inte diskuteras närmare för det är redan ett så uttjatat ämne.
Jobbet flöt på och de veckorna gick riktigt snabbt och förutom den kund som skällde ut mig tror jag att jag var/är omtyckt av alla. Socialt, träffa nya människor varje dag, att småprata och hjälpa till där det behövs. Jag mår bra och känner hur gott det gör mig att vara igång och aktiv och att just känna mig behövd.
Någon direkt semester blev det aldrig, även om jag var ledig en del på slutet nu innan skolan startade upp igen. Någon "sommarens höjdpunkt" kan jag inte utse eftersom det faktiskt inte hänt något särskilt. Jag försöker finna det rätta ordet för att bäst sammanfatta sommaren. Ordet får bli: Intetsägande
Jag fjällar på armen och benen och den lilla uns av solbränna jag skaffat mig trillar nu så sakta av. Ute skiner solen och genom fönstret ser det ut att vara riktigt fint väder.
Här sitter jag med mina tankar tillbaka på sommaren.
Sommaren började tungt med gräl och sura miner och en tid där tiga var lag. Konstaterade att det inte var den bästa taktiken, och ångrade att jag inte valde en annan väg. Samtidigt tror jag det var bra för oss att tömma ventilerna och släppa ut allt gammalt groll och börja på nytt, en form av försenad vårstädning.
Vädret behöver inte diskuteras närmare för det är redan ett så uttjatat ämne.
Jobbet flöt på och de veckorna gick riktigt snabbt och förutom den kund som skällde ut mig tror jag att jag var/är omtyckt av alla. Socialt, träffa nya människor varje dag, att småprata och hjälpa till där det behövs. Jag mår bra och känner hur gott det gör mig att vara igång och aktiv och att just känna mig behövd.
Någon direkt semester blev det aldrig, även om jag var ledig en del på slutet nu innan skolan startade upp igen. Någon "sommarens höjdpunkt" kan jag inte utse eftersom det faktiskt inte hänt något särskilt. Jag försöker finna det rätta ordet för att bäst sammanfatta sommaren. Ordet får bli: Intetsägande