- Hemskt vad folk är ute och "luer" ikväll!
- Jasså, har där kommit fler tidigare?
- Ja, där kom EN gående förut...

Livet i en byhåla, folks!

Dagarna i ända får jag höra av kollegorna "Du fixar till det, du som är så piffig"

Piffig!? Jag är inte piffig. Möjligtvis om jag får ett halvår på mig så kan jag vara piffig, eller några år tillbaka, då var jag piffig. När jag hade tålamod att pilla med saker i all evighet.

Men jag måste ha förlagt min piffighet någonstans. Just nu lever jag i ett kreativt kaos här hemma. Eller egentligen, stryk ordet kreativt och säg bara KAOS. Jag gick ut hårt för två veckor sedan och skulle skapa en tavelvägg här hemma. Först gick jag igenom varenda inredningstidning jag sparat från tre år tillbaka för så kallad "inspiration" sedan var jag på IKEA i lördags och köpte en hel hög med ramar för en massa hundralappar.

Nu väntar jag på att de själv ska hoppa upp och slå in sig på ett spik på väggen, i en arrangerad och genomtänkt ordning. Så länge, tills det sker, får jag fortsätta att glida in på en SkönaHem-tidning och hoppa jämfota över tavelramarna för att nå sängen på kvällarna.

Jag är inte äckelmagad eller särskilt känslig men när jag härom morgonen satt och åt frukost och tittade på "Vakna med the Voice" innan jag skulle till jobbet, så blev jag riktigt äcklad. De visade det här klippet, och jag vet att ni kommer kolla, men säg inte att jag inte varnade er.

Men visst är det något särskilt, hur äcklad man än blir så måste man se klart, om än genom kisande ögon.

En av de bästa julklapparna detta år var mina nya träningsskor som nu är invigda. Jag studsade fram över golvet som ingenting. Eller tja, julskinkan och den där förrädiska RockyRoad:en gjorde väl sitt för flåset, men skorna var sköna.

Det är uppståndelse i huset denna natt.

Vid 00.15 skådades något otrevligt på gården. Jag låg i sängen och läste när modern började ropa på fadern "Är du vaken, kom ner ska du få se" Jag blev såklart nyfiken på vad som stod på. Så en halv minut senare stod vi alla i köksfönstret och beskådade en råtta som åt av fågelmaten på gården. Vidrigt! Vi är väldigt nojiga över att de tagit sig in i garaget, som just nu endast är stängt med presenningar och vidare upp på vinden bland alla våra saker. Vilken mardröm.

Jag kröp ner i sängen igen. Klockan 01.00 blev det återigen liv i huset. Då blåste vår 6 meter höga julgran omkull ute i stormen. Med en väldig tur föll den fint ned på gräsmattan och missade både vårt eget och grannens hus. Tack för det.

Ja, i samma veva skådades råttan igen. Mamma är helt inne på att hon ska skjuta ihjäl den nu. Ja, vi får väl se om det även blir skottlossning inatt.