Tips!
Den stora nackdelen med en digitalkamera är att man aldrig får för sig att framkalla fotona. Jag själv har inte framkallat något sedan 2005, före min student.
Så nu sitter jag här och är sentimental och minns den "gamla goda tiden" och tipsar er om att man på Fujidirekt kan framkalla 100 bilder gratis via denna länk, man betalar endast porto på 29 kr.
Jag har dock för mig att erbjudandet bara gäller t.o.m. idag, så skynda på.
Earth Hour och SingStar
Det blev en trevlig kväll med bland annat sällskapsspel i ett helt nedsläckt hus med levande ljus under Earth Hour och sedan SingStar tills vi alla var både hesa och trötta i huvudet.
Mormor gör ett statement
Min mormor är ganska rolig ibland. Nu har hon snappat upp det här med Earth Hour på lördag och är väldigt upprörd. Hon ringde mig idag och beklagade sig:
"Ja, och nu ska man släcka lamporna på lördag också! Vad är det för sätt! Ja, jag tänker då inte göra det.
Här går man och betalar för sin el och så ska de komma och bestämma att man ska sitta här i mörker. Nä, jag har pratat med Signhild och hon sa precis som jag, att det borde vara upp till var och en!"
Tandläkarkärlek
Det är alltså vad jag betalar 50kr i månaden för, några minuters studerande. Men eftersom jag ändå låg där så diskuterade vi mina visdomständer, och hon demonstrerade effektiv tandborstning av dem vilket jag uttryckte att jag hade problem med. Sen bad jag henne och slipa till en vass kant på en tand och hon erbjöd sig att putsa mina tänder. Efter 10 min säger hon tillsist "Nu tror jag faktiskt inte jag kan underhålla dig längre".
Så då fick jag gå med slutorden; "Tänk om allas tänder såg ut som dina"
Järnet har gått varmt
Det brandgula Husqvarna-järnet har gått varmt ikväll! Jag tjuvstartade igår hemma hos syster där vi gräddade en massa våfflor till kvällsfikat efter träningen. Kaloriintaget övervägde nog förbränningen dock. Men då vi fick smet över fick det bli en omgång ikväll också och jag känner mig nöjd och mättad tills nästa år.
Hoho!? Våren?
I vilket fall som helst, väl hemma efter att allt legat på tork och jag skulle packa ner sakerna igen tänkte jag att nu kunde man väl lägga av mössan och vantarna. Det kändes som om deras tid var förbi.
Tills man vaknar imorse! En smärre snöstorm! What!?
Mitt liv - andra året
Första året Humörsvängningar HÖJDPUNKT
FÖRFALL
SEMESTER Firande
Jordbävning
REHAB
UPPLEVELSE
I ett nötskal Årets galej
EXAMEN Livslärdom
Utflykt
Sista dagen Livet i en byhåla
Tv-tittande OLYCKA Kontorsnisse
Filosofie kandidat
Ledighet
Nya tider BITCH
Vardagsbetraktelser
LIVET Verkligheten Frihet
Klagan Besatt
Tillbaka i utvecklingen Typiskt mig
Jobb
DRAMATIK
Bakning Singellivet
CHEERLEADER Dofter
Släkten
Blåslagen
Töserna Konsultuppdrag
Förhoppningar
Release!
Ut med det gamla och in det med nya. Hoppas ni kommer trivas!

Förberedelser
Här har varit lite tystare än vanligt på bloggen, men ni ska veta att jag smyger här i bakgrunden.
Föreberedelser och planering de senaste veckorna men nu börjar det bli lite stressigt inför premiären som närmar sig med stormsteg.
Välkomna imorgon säger jag, då är det releasefest!
Vårutflykt
En bit in i skogen, halvvägs uppe på branten står en gammal bänk helt för sig själv. Man måste veta var den är för att överhuvudtaget lägga märke till den. Från den bänken har man en underbar utsikt över dalen, och det finns nog inget annat ställe där saft och kakor smakar lika gott!




Söndagens "Happy-feeling-låt"
Söndagens bidrag till min favoritkategori här på bloggen tillfaller den holländske sångaren Alain Clark. Skön melodi som får mig att önska att man borde få höra mer från Holland.
"Svenskafolket har alltid varit obegripliga"
Jag säger det varje år och jag blir lika förvånad varje år över vilka upprörda känslor som infinner sig hos mig i Melodifestivalsfinalssammanhang.
Kvällen var dock något ofokuserad men väldigt trevlig även om jag upptäckte tidigt att jag faktiskt inte hade någon riktig bra koll på årets finalbidrag. Kontantkortet var laddat och jag var redo för att rösta men visste inte vad jag skulle rösta på, kände inte för något bidrag alls. Så jag röstade en gång på Månsan, bara för att jag därmed har rätt att ansluta mig till den allmänna gnäll-ligan "Hur fan röstar svenska folket!"
Man kan väl lugnt säga att jag tyckte resultatet var fruktansvärt, och all min lojalitet för Sverige är därmed nedlagt.
Startsidan
Jag har haft högskolans sida som startsida i över tre år, men vad ska man ha nu som "icke student"? Kanske ska byta ut den mot Platsbanken?
En vardagsbetraktelse från duschen
Jag var med om något unikt när jag duschade ikväll. Både mitt schampo och balsam tog slut, samtidigt!
Är det inte ovanligt, så säg? För visst brukar det vara så att alltid det ena tar slut före det andra, oftast balsamet. Så måste man börja på en ny flaska av den ena sorten, oftast ett annat märke, sen blir det en ond spiral och man är således i otakt i all evighet eller fyller duschhyllan med halvtomma flaskor.
Nu efter att ha lyckats med denna fantastiska bedrift är det inte annat än att man bör känna sig lite stolt. Eller vad säger ni?
När jag sluter ögonen
När jag sluter ögonen ser jag bara hennes ansisktsuttryck när hon föll. Hon sjönk inte ihop i en hög på golvet utan hon föll handlöst framåt, som ett träd som faller, och landade med ansisktet först i golvet. Jag hör smällen och ser hennes livlösa ögon och kropp.
Det var riktigt hemskt.
Min syster berättade för mig att kvinnan slagit av bitar av framtänderna i fallet varav en bit fick plockas ut ur ögat på henne av de som gjorde HLR. På något sätt är det bland annat den informationen som jag har svårast att hantera. Jag har själv utvecklat någon märklig sorts fobi, varav när jag går i trappor, framförallt stentrappor, är jag fruktansvärt rädd att jag ska trilla och slå ut mina tänder. Den samlade bilden av synen av hennes fall och informationen om tanden i ögat får mig att må otroligt dåligt.
Bilden av henne där på golvet.
Livlös.
Det är det enda jag ser när jag sluter mina ögon.
Söndagens "Happy-feeling-låt"
Jag blev smått förälskad, i stil med min Sum 41 förälskelse för ett par år sedan. Väljer att visa klippet från Ellen istället för deras video, mest för att ge en inblick i min blixtförälskelse, dock är ljudet lite sämre.
Så låt mig presentera...
Andra chansen
Han ser ut som en karl, med en kropp som en karl...
Jag säger då det. Martin Stenmarck!
Ni missade väl inte "Så ska det låta" igår? He's back (!) och lämnade inte mig besviken, Jill Johnson och han var en oslagbar kombination i det sammanhanget.
Eftersom jag under årens lopp har dokumenterat Martins medverkan i det aktuella tv-programmet så kan jag som kuriosa berätta att:
- det var första gången han inte sjöng "En värld full av liv" från Lejonkungen
- den obegripliga rams-sången som han knappt kom ihåg har han kört tidigare, lika obegriplig då
- Rickfors låt "Vingar" (som förövrigt var min favoritsång som barn) som Martin och
Jill framförde i början av programmet har de tidigare framfört tillsammans i
tv-programmet Diggiloo. Ni kan se det här
- Martin har krossat ett antal glasplattor i varje program han medverkat.
Vem som helst kan utmana mig i Stenmarck kunskaper, jag är oslagbar (och jävligt töntig, jag vet!)
Dock höll jag på att få spel av den där Frida i Puttes lag och självaste Lasse Stefanz ska vi inte tala om. Men Frida var värst, hon höll på att förstöra hela min upplevelse. Ville bara påvisa min avsky.
Grey's back on the track
Jag som många andra älskar Grey´s Anatomy och jag är en av sorten som aldrig tröttnar och följer serier år ut och år in även om jag kanske innerst inne anser att de sjunger på slutversen. Jag ser mig själv som otroligt lojal helt enkelt.
Trots stora dispyter med mig själv har jag dock, under de senaste två säsongerna, fått erkänna för mig själv att Grey's har börjat tappa all sin ursprungliga charm. Jag trodde aldrig att det skulle ske, men jag har varit väldigt nära att få en lucka i mitt schema; onsdagar 21.00 till 22.00.
Men så ikväll. "Plötsligt händer det" som de säger. Där var den igen. Charmen. Åh vad lycklig jag blev!
Livet
På kvällens träningspass var det en kvinna som var nära att dö.
Hon föll ihop och låg bara där livlös på golvet medan personer ur gruppen försökte få henne till liv i igen med hjälp av HLR. Som tur fanns det flera sjuksköterskor bland oss i träningsgruppen som visste exakt vad de skulle göra. Först anlände räddningstjänsten och när tillsist ambulansen kom efter alldeles för lång tid så fick inte de heller liv i henne.
Hon bara låg där och man väntade bara på att de tillsist skulle säga "tyvärr det fanns inget vi kunde göra". Hon hade hjärtstillestånd i över femton minuter när hon tillsist visade livstecken.
Det blev ett så brutalt uppvaknande om hur snabbt livet kan förändras och även om hur snabbt livet kan ta slut.
Hur ska jag klara mig utan Diplomaterna
Sista avsnittet av Diplomaterna NU! Min heliga måndagsstund är kommen.
Kan dock bli så trött av alla upprörda röster som höjts över den bild av diplomaterna som framställs. Att den är orättvis och missvisande och att tjänstemännens uppträdande ifrågasätts.
Kan inte folk bara ta och tagga ner ibland, skratta lite och inte ta allt på ett sådant fruktansvärt allvar?
Fel i kalendern
Känner mig smått förvirrad idag. Har sedan jag vaknade varit övertygad om att det är söndag idag. Förrädiskt att ligga en hel dag fel såhär i början av veckan.
Det hela har troligtvis sin naturliga förklaring i att jag bokstavligt talat sov bort en hel dag i helgen. Sov till tjugo i fem i lördags. På eftermiddagen alltså. Tyst. Säg inget. Jag vet att det inte är fullkomligt normalt. Jag försvarar mig dock med att jag hade lekt cowboysare, smugit på kyrkogårdar och skjutit med knallpulverpistoler halva natten. Men trots det. Nä det är faktiskt inte försvarbart att sova så länge.