Årlig julgransresning pågår, men jag har abdikerat tidigt och alldeles snart väntar sängen. Ska bara packa det sista. Tidigt imorgon bitti bär det av mot Stockholm och mot en väldigt efterlängtad helg.

Har sett fram emot detta i många månader nu, och hoppas att helgen, första advent och allt kan försätta mig i en tidig julstämning. Förvisso slog jag in uppemot 50 julklappar igår på jobbet, men det är inte samma sak. Några timmars sömn nu, sen är jag redo för stora staden.

Efter att kollegan gjort en "Eva Nazemson" på tisdagskvällens säljmöte har jag känt mig sådär. Sanering och desinfektion av arbetsplatsen morgonen efter gjorde inte saken bättre. Inbillningssjuk eller inte, väldigt svårt att avgöra men som tur är har det inte brutit ut i något större. Än.

Men jag tar det säkra före det osäkra. Besk och 15 st vitpepparkorn tillhör nu mina morgon- och kvällsrutiner. Jag är övertygad om att det hjälper.

Idag har varit en sådan dag då det känns som om olyckorna har kretsat kring mig. I lilla byn är det kanske årets händelse att det varit två stora utryckningar på ett dygn, även om man kanske inte ska triumfera med andras olycka.

Morgonen började med brandbilar och rökutveckling i ett hus i byn. Fick tränga mig förbi brandbilar på väg till bussen. På väg hem från jobbet nu ikväll hamnar vi i lång bilkö, bara ett hundratals meter hemifrån. Jag ber busschauffören om att få hoppa av bussen och går hem sista biten. Blir dock lite ställd när jag ser poliser med hundar nere i byn. Läste på nätet när jag kom hem att den ena chauffören i olyckan tydligen smitit från platsen. Ligger väl och trycker i någon buske nu. Jag tänker då inte gå ut ikväll.