Öresund, tur o retur
Igår var det dags för den årliga trippen runt Öresund med väl valda delar av släkten. Förra årets spektakel kan ni läsa om här och årets tur följde väl ungefär samma upplägg.
Gruppen var en aning reducerad i år; kusinen var i Bulgarien, svågern spelade denna kväll och fastern jobbade och därmed saknades även hennes gubbe. Men trots det var vi en stadig grupp, som skulle hålla samman hela dagen.
Vi har verkligen skapat oss en härlig tradition, med mönster som inte under några omständigheter får brytas. Vi stannar på samma ställe, fikar på samma ställe och handlar på samma ställe. Som när vi strosade i Helsingör och skulle handla lite godsaker inför picknicken;
"Där är en ostaffär, ska vi gå in?"
"Nää, där brukar vi inte handla. Den affären ligger ju på höger sida i ett gult hus."
"Där är ett konditori, vi går in och köper några kakor"
"Nää, men det är väl inte där vi brukar handla?"
Så fick det bli. Vi handlade ost, vin och kakor på våra "ordinarie" ställe i Helsingör och begav oss vidare till dyrehavsbakken där vi hade picknick. Dock blev besvikelsen stor när "våra" stockar var upptagna och vi fick finna en ny plats att slå oss ner på.
Med alldeles för mycket ost o kex och vin i kroppen åkte vi sedan karuseller på Bakken, blev dyngsura i flumridern och nervösa sedan det kom upp en skylt med texten "Stängd på grund av tekniska problem" efter en tur i den gamla trä berg- o dalbanan från 1932.
Med traditioner kommer även lite rutiner, och även om vi alltid glömmer att ta med knivar för att dela osten med, så planerade vi hemfärden lite bättre och hann med anslutande tåg utan att behöva springa som galningar.
Väl hemma slocknade jag ganska fort sedan lagt huvudet på kudden och sov gott ända tills en familjemedlem ruskade på mig klockan 14.00 och undrade om jag fortfarande levde.