Hur man spenderat årets första dag
Vaknar upp, klockan är åtta, och jag känner efter lite i kroppen. Det finns en känsla där som jag inte riktigt känner igen. Ligger lite och funderar och så känner jag att det rycker lite i mungiporna. Jag börjar le. Först då förstår jag vad det är jag känner i kroppen; glädje!
Så jag vaknar upp denna första dag på året och känner mig riktigt glad! Jag vänder mig om och somnar. När jag åter vaknar går jag ner och lägger två skivor bröd i brödrosten, häller upp ett stort glas apelsinjuice och säter på tv:n. Det är tyst i huset, trots att klockan är närmare halv elva på förmiddagen. Tillskillnad från övriga familjemedlemmar brottas jag inte med huvudvärk eller lätt illamående. Nä som sagt, jag mår oförskämt bra. Zappar runt lite bland tv-kanalerna och plockar upp det tjocka numret av Se&Hör med den utförliga tv-guiden. Ronja Rövardotter visas på 4:an och jag tittar lite på Skalle-Pär och vildvittrorna men byter sedan till Kanal 5. De hade tydligen Brothers & Sisters-maraton, sex avsnitt av den serien på raken. Jag tror jag såg det första avsnittet av den serien men det blev aldrig något jag följde, och begrundade varför 5:an visade så många avsnitt på nyårsdag och allt. Av någon anledning börjar jag ändå titta, och blir fast. Efter middag vaknar resterande medlemmar av hushållet och det blir lite trångt i soffan. De frågar vad "det är för skit" jag tittar på och alla är kanske inte så nöjda över kanalvalet. Ett avsnitt börjar o nästa tar vid och så håller det på till klockan är kvart i fyra! Då hade jag gråtit en del tårar över döda bebisar, skilsmässor, svåra avsked och övriga ingredienser i denna serie och upptäckte att den var faktiskt riktigt bra!
Tittar ut genom fönstret. Det snöar!
Middagen förbereds, trerätters. Fint ska det vara och gott var det. Sen låg vi ytterligare utslagna i soffan och zappade mellan tv-kanlalerna och insåg återigen att det inte var något vidare utbud denna dag. Mormor ringde och påminde om att vi inte skulle missa Eva Rydberg på Fredrikdalsteatern klockan 20.30. Jag hatar sådana föreställningar men i brist på annat blev det ändå valet. Jag klarade knappt tjugo minuter sen var jag tvungen att avlägsna mig, blev så irriterad på skitet.
Lade mig i sängen och funderade över året som kommer. Jag har en känsla av det kommer bli bra. Jag funderade även återigen över året som varit, men insåg att det är dags att släppa det nu.
Sen tänkte jag tillbaka på gårdagskvällen som blev en mycket lyckad tillställning. Glada skratt, djupa funderingar och kanske inte fullt så djupa och allvarliga diskussioner. Insåg att bra vänskap kan liknas vid en Aladdin-ask. Fundera på det!
År 2008: Jag är redo!