En tisdagkväll innebär Allsång på Skansen och efter det Morden i Midsomer, vilket innebär att man är bänkad framför Tv:n i minst 2,5 timme. Förra tisdagen kom jag direkt från Köpenhamn och vandrade hem genom byn, klockan var fem i nio och jag blev varse att Magnus Uggla stod på Sollidenscenen i Stockholm. Från varje hus skrålade "Kung för en dag" ut genom de öppna fönstren och i "svängen" ekade det t o m lite och Magnus Uggla tonade ut över dalen.

Allsång på Skansen måste man alltid tycka till om, framförallt om man ska möta någon levande själ nästa dag, då frågan förr eller senare alltid dyker upp; "Såg du Skansen igår? Vad tyckte du?"

Här kommer mina kommentarer om Tv-kvällen eftersom jag troligtvis inte stöter på någon "levande själ" under morgondagen:

Lasse Stefanz - Jag är ingen dansbandsfantast men heller ingen hatare av musiken, jag förstår bara inte vad grejen är med just Lasse Stefanz. Jag vet många jämnåriga med mig som seriöst tycker de är bra och åker och lyssnar på dem överallt, t o m mina föräldrar tycker de är mossiga och fruktansvärda att lyssna på.

Brolle - Jag var länge förtjust i hans musik och sångröst, men sedan Körslaget tål jag verkligen inte honom! Han är "lite för mycket" och det kryper i skinnet på mig varje gång han ska berätta; "Jag är född i Norrland, långt ute på landet.. bla bla bla" Men jag måste erkänna att låten "Jag är född i en liten by" är väldigt fin.

Anders Lundin - Han sjöng en hyllningssång till tisdagen och jag kände så väl igen melodin men kom inte på vilken låt det var. Först för några minuter sedan kom jag på vilken låt Lundin snott melodin ifrån, "My Guy"!

Rock-gamlingarna - På högstadiet skrev jag ett arbete i musiken om "Svenska 50-tals rockare" eller något liknande, och skrev om både Rock-Ragge, Rock-Olga och Little Gerhard och eftersom jag är i rensartagen här hemma så hittade jag faktiskt det arbetet igår på vinden. Förövrigt är Rock-Olga nog det coolaste artistnamnet man kan ha.

Kissepaus - Public Service i all ära, utan reklamavbrott, men 2,5 timme utan kissepaus, det är nästan inte mänskligt! Så fort den sista tonen tonat ut i "Stockholm i mitt hjärta" får man rusa till toaletten och göra vad man ska riktigt snabbt. Det är förödiskt att missa den första minuten i Morden i Midsomer, då är det alltid någon som dör och missar man det är det kört att följa med i resten av avsnittet.

Morden i Midsomer - Var det inte ovanligt spännande ikväll, nästan lite rysligt? Jag skrek till högt när den där Michael som egentligen var Sebastian skulle slå ner kommissarie Barnaby i källaren. Se, jag blev så rädd så nu kan jag inte sova.