Jag och min Helosan-doftande kropp
Hade man en lyckad kväll om man vaknar upp med tröjan bak o fram och ut o in? Eller var man bara i sådant tillstånd att man ska vara glad att man hamnade i sängen och nu, dagen efter, kommit upp igen?
Troligen.
Inför kvällen, när andra smed in sig i väldoftande lotion stod jag själv i badrummet och smörjde in varje synlig bit av huden i Helosan-salva, vilket har en aning unken doft. Det hela har sin naturliga förklaring. Gårdagens "fjäll-status" var av högsta graden! Jag ångrade bittert att jag hade duschat för när jag hade torkat mig ömsade jag skinn som en orm. Herregud, tänkte jag, såhär kan jag inte gå ut. Jag försökte skrubba bort all lös hud, prövade alla mjukgörande krämer jag kunde hitta, sista utvägen var Helosan. O jag kan lova er, jag har aldrig varit så mjuk som jag är idag!
Så med min Helosan-doftande kropp äntrade jag igår dansgolvet, efter en jäkligt trevlig och rolig grillkväll i härligt sällskap. Jag är övertygad om att det var salvan som skapade någon kemisk reaktion som fick mig i ett väldigt uppåt, om än något snurrande, tillstånd och det berodde absolut inte på någon av de drycker som jag under kvällen förtärde.
Frigörande!