Vissa åker till tennisveckan i Båstad. Andra åker till Stockholmsveckan på Gotland. Jag har min egen version; "Mormorsveckan". Den inleddes i söndags och avslutas idag, lördag.

Det är en väldigt intensiv vecka, som innehåller en mindre dos alkohol än tidigare nämnda veckor, även om en "vinare" nog skulle kunna agera lugnande och förlänga mitt tålamod. För tålamod är vad som krävs. Det är även vecka då jag förvandlas från mina 23 år till 7 år gammal. Jag försöker verkligen se det goda i min mormors agerande "hon vill ju bara mitt bästa" men ibland håller jag på att smälla av. Igår tillexempel pratade jag med henne klockan 7.20, 13.30, 16.30, 16.45 och 19.30. Det är fem gånger för mycket.

Jag har avstyrt personlig väckning och därmed knappt sovit eftersom jag varit livrädd för att jag faktiskt skulle försova mig, eftersom min mormor skulle ta detta som ett personligt misslyckande och aldrig förlåta sig själv. I onsdags när jag kom hem från jobbet stod hon i fönstret och påpekade att jag glömt släcka utelampan, "Den har stått tänd hela dagen!" sa hon med förfäran i rösten Jag har ännu inte riktigt förstått varför detta var så fasansfullt.

Såhär på mormorsveckans sista skälvande timmar försöker jag slappna av....men vänta lite...det ringer...