Prekära situationer
Min brist på stil när jag går hemma är vida känd här på bloggen, och den öppnar upp för möjligheten att pinsamma situationer kan ske. Den senaste tiden har jag hamnat i några riktigt prekära situationer, som de skulle ha sagt i McDonald´s reklamen.
Förra helgen gick jag visserligen upp tidigt, men hamnade framför Tv:n och klockan blev väl närmare 10. Föreställ er riktigt fettigt hår i en slarvig tofs och ett nattlinne, inte ämnat för någon publik. Övriga familjemedlemmar sov, efter att ha varit på fest tidigare kväll. Då hör jag en bil stanna på gården, och i min nyfikenhet för att se vem det är gör jag mig helt synlig för personen i fönstret, och kan således inte låtsas att jag inte är hemma eller ta en halvminut för att springa upp och byta om. I samma sekund som det ringer på dörren lunkar min pappa in på toaletten och jag väser att han får öppna dörren. Men han sitter redan på toa, endast iförd kalsonger och tycker jag är tramsig som inte öppnar. Det är en av mina föräldrars äldsta vänner som ringer på dörren, och där får jag stå i dörröppningen i min utstyrsel och konversera om onödigheter tills pappa kommer ut. Ytterst pinsamt!
Igår låg jag och solade i trädgården, endast iförd trosor och BH. Det blåste och var inget vidare skönt efter ett tag så jag bestämmer mig för att gå in. I samma sekund som jag sätter mig upp för att ta på mig mitt linne och byxor hör jag att någon ringer på dörren på framsidan. Jag hinner precis fundera vem det kan vara och sliter tag i linnet för att dra det på mig då jag hör personen ta de två stegen från dörren runt hörnan in på gården där jag ligger. Jag blir så jäkla paff när där står en okänd man och glor så jag i min stress att få på mig linnet, troligtvis i en millisekund, råkar flasha mig inför honom. "Oj, ursäkta!" säger han. Jag tror jag dog av skam där ett litet tag. I samma sekund öppnas dörren på framsidan av någon familjemedlem och den okände mannen frågar om adressen till någon i byn.
Senare samma kväll sitter jag ensam i soffan. Fettigt hår, som är mitt signum numera. Jag menar inte lite glansigt, jag menar verkligen fettigt. Fräsch, jag vet! Iklädd en väldigt osmickrande outfit bestående av endast linne och leggings. En kroppsstrumpa som ger en lika smickrande siluett som ett underställ. Plötsligt knackar någon på fönstret, jag hoppar högt av förskräckelse, och utanför står två av familjens närmsta vänner. Jag som för tillfället är ensam hemma, har inga smitningsvägar och får iklädd min otroligt osmickrande outfit öppna dörren och återigen stå och konversera!
Vad ska man dra för slutsatser?
Skärp till dig Sandra, o gå och duscha?