Lördagens äventyr
2009-11-22 | 12:45:23
Publicerat i: Vardagen
Mamma, jag och syster samt systerdöttrarna var i Trelleborg igår och hälsade på mormor samt tog en liten shoppingtur i stan. Jag köpte en klänning, jag kallar den för en "Lets dance"-klänning och kan inte riktigt bestämma mig för om det är en succé eller en riktig flopp.
När vi skulle köra hem på kvällen blev det lite drama. Vi fick problem med lyset på bilen, det var helljus eller inget ljus alls vilket inte uppskattades så värst av mötande trafik. Vi hade bara kört i 10 min när vi stannade och ringde hem till pappa för lite support och vi började trixa och krångla med knappar och spakar och får tillsist till det. Tror vi. Plötsligt börjar det lukta bränt i hela bilen. Vi luftar ut men det blir bara värre och värre. Min syster, som körde, skrämmer upp äldsta dottern med "Du vet hur man knäpper upp bältet, om vi skriker att du ska ut så hoppa ut" så tösen blir så orolig så hon börjar gråta. Ytterligare samtal hem, och vi avråds från att köra vidare.
Från 22.30 och en timme framåt sitter vi, 5 personer, packade i en bil på en busshållplats utanför en mörk kyrka i en liten by, ja jag vet inte var. Rutorna immar igen och kallt blir det och där sitter vi och väntar på pappa som får komma och hämta oss. Min syster som först trodde vi skulle brinna inne, skrämmer sedan upp oss ännu mer när det kommer en annan bil och kör in och stannar bakom oss på busshållplatsen. Vi låste bildörrarna och satt redo med mobilerna för att ringa 112, men efter någon minut körde den bilen iväg och vi andades ut.
Pappa kom tillsist som en räddare i nöden, och vi kom alla hem och fick med oss bilen. Men det tog närmare 3 timmar.
När vi skulle köra hem på kvällen blev det lite drama. Vi fick problem med lyset på bilen, det var helljus eller inget ljus alls vilket inte uppskattades så värst av mötande trafik. Vi hade bara kört i 10 min när vi stannade och ringde hem till pappa för lite support och vi började trixa och krångla med knappar och spakar och får tillsist till det. Tror vi. Plötsligt börjar det lukta bränt i hela bilen. Vi luftar ut men det blir bara värre och värre. Min syster, som körde, skrämmer upp äldsta dottern med "Du vet hur man knäpper upp bältet, om vi skriker att du ska ut så hoppa ut" så tösen blir så orolig så hon börjar gråta. Ytterligare samtal hem, och vi avråds från att köra vidare.
Från 22.30 och en timme framåt sitter vi, 5 personer, packade i en bil på en busshållplats utanför en mörk kyrka i en liten by, ja jag vet inte var. Rutorna immar igen och kallt blir det och där sitter vi och väntar på pappa som får komma och hämta oss. Min syster som först trodde vi skulle brinna inne, skrämmer sedan upp oss ännu mer när det kommer en annan bil och kör in och stannar bakom oss på busshållplatsen. Vi låste bildörrarna och satt redo med mobilerna för att ringa 112, men efter någon minut körde den bilen iväg och vi andades ut.
Pappa kom tillsist som en räddare i nöden, och vi kom alla hem och fick med oss bilen. Men det tog närmare 3 timmar.