Jäkla Anna. Hon fick mig till att börja vika pappersstjärnor, för att jag i sin tur skulle lära henne.

Den första tog mig två timmar, nu är jag nere i 40 min per stjärna och jag kan inte sluta. Det är beroendeframkallande!

Mormor har sådana i julgranen och jag har alltid älskat dem. Min morfar jobbade som väktare på fängelset och köpte dem från fångarna som hade pysslat ihop dem. Kan tänka mig att det fungerade som terapi eller tålamodsträning, för det är vad det är.

Trodde aldrig jag skulle kunna vika sådana själv, men kan tjuvar och banditer så kan väl jag!